Desirée

Samtidigt som jag absolut inte kan förstå att jag inte kommer att befinna mig i Linköping nästa termin så är jag väldigt spänd på att få komma iväg. Sakta men säkert har nu det mesta praktiska löst sig inför avfärd och det är endast flygbiljetten som ska bokas också.

I början av veckan spenderade jag ett knappt dygn i stockholm för att bl.a. besöka Am. Ambassaden i visum-syfte. Det är så när man ska vara i USA lite längre att man måste söka visum och inte bara ett inresetillstånd ESTA som de flesta kanske är vana vid. Ett sånt söker ju man enbart via internet och man får vistas max 3 mån i landet. För mig blir det uppåt 8 månader i "det stora landet i väst" och då ska jag dessutom plugga så därför behövs ett såkallat J1-visum.

Jag kom till stockhom vid 18-tiden i måndags och mötte då upp min efterlängtade fina vän Elin, som jag känt sedan 6årsålder, och åkte hem till hennes och hennes pojkväns nya fräsha lägenhet (fantastiskt fin är den!). Lite märkligt att sitta där en helt vanlig måndagkväll. Kändes som fredag ungefär!

Jag fick ett par timmars sömn den natten men det var faktiskt lite mardrömmar också. Det blir lätt så när man vet att man ska upp tidigt och absolut inte får komma för sent! Jag drömde att jag var på resa nere i mellanöstern någonstans och blev stoppad i någon passkontroll av en vakt som helst plötsligt skulle beslagta mitt pass!? Jag vaknade så med tårar på kinderna! Visst kan det bli tokigt ibland?! Jaja, det var ju bara en dröm och passet låg fortfarande bland mina dokument som skulle med till abassaden.

Kl 9 hade jag min intervju och jag var där 6:50 (två timmar innan) efter ett antal buss- och tunnelbanebyten. Det är bra att vara där tidigt om man vill komma därifrån snabbt efteråt vilket jag också gjorde. Själva interbjun tar ju bara 5-7 min och det är all säkerhet INNAN som tar tid. Kära nån alltså. Men men, visumet är beviljat och jag har inte drömt något otäckt efter det ;)